Plusgrader, tack.

Måndag: Tänkte idag rida ut men det var alldeles för halt! Det såg torrt och fint ut, men isfläckarna lurade överallt! Kom fram till bron efter att Liona halkat ordentligt några gånger, men bestämde mig sedan för att rida hem igen. Red så gott det gick i paddocken, i skritt och jogg. Och OJ vad hon jobbade på! Hon var så rund och fin och trög frammåt, hehe. Red på bosal och kimblewick en kombination som visade sig vara helt sjukt bra. Tack Lena för att du hade hängt dessa på samma krok efter ditt pass så att jag fattade! ^^

Tisdag: Samma visa idag i princip, förutom att jag inte ens brydde mig om att testa vägen. Det var redan mörkt när jag kom så jag vågade inte ge mig ut mot ridhuset häller. Lånade Euforjas allroundsadel och tränsade som igår. Tränade först lite olika saker från marken. Flytta, rygga, lyfta ben och gå ut på volt + byta varv. Sedan red jag så gott det gick, travade och samlade och gjorde lite små galoppfattningar men galopperade bara några steg där marken tillät. Liona gick kanonfint och jag gillar faktiskt sadeln lite... Förutm att sadelkåporna står ut så mycket! Störande... Men den är ju inte direkt i någon fantastisk kvalité häller.

Och under hela ridpasset brötade en traktor fram och tillbaka vid paddocken och flyttade ensilagebaler från plats A till plats B, och Liona vred inte ens på öronen åt den. Till och med jag glömde av den!

Jag hoppas ändock på plusgrader snart, hur vackert det än är med frosten på träden och hur skönt det än är att slippa leran. Jag vill kunna RIDA! Både ut och i paddocken. - grader är inte min grej. Sorry.

Måndag 22/12
Idag var det nästan vårvärme ute! Solen steg långsamt över trädtopparna samtidigt som jag och Liona tog av fram på vägen i långsamt mak. Svårt att tro att det är dan före dan före dan,... Vi red till lilla sjön idag, eftersom jag hade lite brottom och skulle jobba. På vägen hem övade vi slutor över vägen i trav och galopp. Galopp verkar faktiskt lättare, och det är ju inte konstigt när man verkligen tänker efter hur benen rör sig i galopp respektive trav.

Lena är orolig för att ingen förstår att VI två äger Liona ihop. Så alla new coming readers, Det är jag OCH min syster Lena som äger och rider Liona ihop. Så, nu har vi rett ut det! haha! :D

Onsdag: Idag red jag i paddocken. Det låg massor av bommar framme i roliga mönster och två små hinder sedan hopptjejerna varit i farten! Galopperade över bommar och tränade mycket slutor och öppnor. Sänkte sedan ner hindret så det var väldigt lågt, travade över en gång, fattade sedan galopp och styrde upp, taxerade och.... PANG! Ärligt talat Liona!! Hindret är typ 20cm och du orkar inte lyfta på fötterna så mycket??!!

Jag blir faktiskt sur på henne, SÅ svårt är det inte! Och hon bryr sig verkligen inte! River hindret totalt och springer sedan vidare som om ingenting hade hänt. Funderar på att löshoppa henne imorgon, och se till så hon får lyffta på benen lite! Då kanske hon lär sig att ta i liite i alla fall.

Nåväl. Ridturen slutade bättre när jag galopperade längst med grusvägen som var mjuk och härlig tack vare regnet. Flyttade henne över vägen och bytte galopp år båda håll, och hennes silkeslena man kittlade mina bara händer när vi flöt fram. Hon är för underbar ändå, vårat lilla troll! Det possitiva överväger det negativa...

... men hon ska lära sig att hoppa!

En halvlyckad dag

Idag red jag och Liona luciashow i stallet. Kändes som ett stort waste-of-time!! 10 pers på läktaren, och hästar som flög och åt alla håll, ryttare som inte var på plats när de skulle, kramsnö och blixthalka på vägarna, en stissig häst med alldeles för mycket energi och helt enkelt ingen bra dag. (Jag har inte sovit så mycket inatt häller)

Well vi visade i alla fall lite reininginspirerade grejer, byten, spinn och rollbacks. Men det gick väl inget vidare. Liona var som sagt stissig och spänd. Red lite utan träns, men jag borde stannat vid trav och inte tatt galopp. Hon blev "rädd" för applåderna och stack iväg lite. Tog två varv på volten innan jag fick stannat henne i ett hörn... Jag är ju så urbota dum! Hade jag bara travat hade det gått bättre! Men man vill ju visa sig på styva linan tyvärr. Reptilhjärnan tar över...

Jaja. Hela denna dagen känns ganska skit. Det ligger någonting grått och trist över denna lördag, och det är nog inte bara snöslaskets fel. Ska lussa om två timmar men är så trött jag vill bara sova. Imorn ska jag träna. Det ska bli kul i alla fall!

Film kommer när jag har fixat Adobe Premiere, för tredje gången!
Gnäll gnäll....

Liona har tyvärr fått vila i fem dagar på grund av att bakbenen svullnade upp massvis. Hon har stått med Back on track på nätterna och är nu på bättringsväg. Idag var hon bara lite svullen, så jag lindade henne och red en sväng, och OJ vad nöjd och glad hon blev! Frustade och sträkte på halsen och njöt i fulla drag! Jag hoppas verkligen hon sätter fart och blir helt bra fort nu för på lördag är det luciashow och jag kommer inte kunna träna alls!

Jag mår så otroligt dåligt när Liona inte är frisk. Jag vet hur tråkigt hon tycker det är att inte bli riden. Idag när jag kom ut till henne efter en helg i stockholm (så hon har stått helt i två dagar) var hon jättesur på mig och ville inte komma i hagen. Hon bara stog och såg så ledsen ut... Önskar nästan att jag hade stannat hemma från sthlm och tagit hand om henne. Men nu är hon glad igen, efter ridturen!

Bli bra igen nu tjejen! Vägarna i skogen väntar ju på oss!

Satt och kollade lite på Stockholm International Horseshow i helgen, och det är ju alltid trevligt att se Grand Prix ryttare utföra samma övningar som jag och syrran gör hemma i ridhuset... Galoppsluta med byte, det visste jag faktiskt inte att det var Grand Prix nivå! Jaja,. då vet jag det nu!

Liona har varit lite svullen, stel och öm i bakbenen, antagligen efter ett lite väl krävande träningspass. Lena hittade ett litet sår på vänster bakben också, så det kan vara lymfangit om vi har otur.... Hoppas hon blir bra fort! Jag ska upp imorgon och kolla hur det är med henne. Förhoppningsvis kan vi rida lite, annars får hon vila och jag är rädd för att hon spränger staketet i hagen om hon får stå för mycket...

Luciashowen på ridklubben är om 10 dagar. Jag har ingen aning om vad jag ska visa upp! Eller jo, lite har jag tänkt men inte inte i vilken ordning eller nåt. Jag gillar inte att rida oförberedd inför folk, så Liona ta och bli helt bra nu igen så vi kan träna!

Idag kollade jag på Tubleweeds hemsida, och jag fick slå mig själv hårt på handen för att inte beställa ett par Bell boots från Profecionals Choice. Vi behöver ett par, men jag behöver lite pengar till julklappar också. Tyvärr.

En galopp om dagen är bra för magen

Wohoo! Inlägg nummer 50 är här!

Idag var jag sugen på att rida ut, så det gjorde jag. Värmde upp i paddocken bara för att kunna galoppera längst den underbara sträcka som råkar ligga precis utanför stallet. Hur fantastiskt är det egentligen inte, att få susa fram längst vägen med vinden i håret och solen i ryggen, på världens mest underbara häst? Helt oslagbart...

Travade och galopperade i bra tempo nästan hela vägen till bäcken. Men där är det såpass steningt så vi skrittade resten av vägen upp till sjön. Där satt jag i ungefär fem minuter och bara andades, och tittade. Sjöns yta var spegelblank och skogen reflekterades i den...

På hemvägen körde en man ett modellplan på ängen vid Ingemars gård, och jag blev rädd men inte Liona. Travade uppför backen och red sedan slutor över vägen. Fattade galopp, red en sluta åt vänster, och bytte sedan till höger galopp på rakt spår. (Samma övning har jag och Lena gjort en hel del i ridhuset det sista! Kanonbra!) Sedan red jag några galoppvolter i paddocken, och bara lät henne rulla på i sin underbara, taktfasta galopp medans jag stod upp i stigbylgarna och bara njöt...

Hade inte klockan varit 10 på kvällen hade jag åkt och ridit igen.

Mina röda benlindor har kommit, och det har vintern också. Mamma sa att "hästen ska nog vara tomte" när jag packade upp benlindorna. Då gav jag henne en sur blick och fortsatte.
Jag tror att jag ska klippa av två utav lindorna en meter eller så, så blir de kanske mer lagom till frambenen! Det blir så hiskeligt tjockt annars.

Well idag skulle jag ta bussen till stallet, men den kom aldrig. Sur som en citron började jag cykla istället, och trots att jag hatar att cykla lyckades jag ta mig till stallet utan att döda någon på vägen. Liona vilade i söndags och igår, så hon var pigg som en lärka och ivrig att komma ut. Lyckades knäppa några dåliga bilder i solnedgången innan jag gav mig iväg. Solnedgången ja, klockan var halv tre, och solen höll på att gå ner! Jag vet inte om jag gillar vintern...

Travade till förbjudna vägen, men vågade inte galoppera mer än i en liten uppförsbacke som såg torr och fin ut. Liona tyckte det var kalaskul och ville öka, men hon fick vackert bryta av till trav och jag fick hjärtat i halsgropen varje gång jag trodde att vi red över en isfläck. När jag sedan red förbi Ingemars gård kikade jag på våran reflektion i fönsterrutorna, och hoppsan! Reflextäcket hade lossnat från vänster sida av sadeln och hängde helt och håller på höger sida! Man hade ju förväntat sig en reaktion från hästen, men icke. Hon traskade så fint och reagerade inte ens när det gled av!

Vi gjorde massor av öppnor och slutor över vägen medans vi red. Hon kan verkligen när hon vill, Liona. Hon kan ju i princip trava rakt i sidled! Sidepass i trav, finns det!? Imorgon ska jag och björnen förhoppningsvis till ridhuset och galoppera bort lite energi.

Liona har förvandlats till en isbjörn!! Vi måste nästan klippa henne snart... Så fort hon blir minsta lilla svettig eller blöt av regn tar det ju flera timmar för henne att torka! Hon ser inte klok ut just nu >.< haha!

Jaja. Igår red jag i paddocken igen. Lena hade mockat på morgonen men hann inte rida så jag tog moppen ut vid sjutiden och sadlade på Liona! Vi skrittade runt en stund och gick sedan över i trav. Jag bad henne att trava på ordentligt. Ingen jog här inte! Nu skulle vi TRAVA! Gick sedan över i galopp. Liona rullade på i kanonfin galopp och jag stod i fältsits. Hon frustade och var hur nöjd som hällst. Om Liona får välja tempo själv brukar hon välja ett ganska lågt tempo, men hon gillar att sträcka ut också. Så idag fick det bli så.

oj vad jag känner att jag skriver kass idag.. Hehe ber om ursäkt för detta. Jag har nog inte vaknat riktigt än...
Juste. Lionas nya benskydd har kommit också! Dom är så fiina. Fast jag måste köpa riktiga boots, för det här ser ju inte klokt ut...

Jahapp det var allt för idag! :D
Skriver mer i veckan.
Ciao

Nu har mitt bett äntligen kommit!

Fredag: Red till ridhuset för att träna lite granna efter veckans viloperiod. Liona har mest fått ta det lugnt, vila helt några dagar och bara skritta och trava de andra dagarna. Hon kändes pigg och fräsh! Vi värmde upp och tränade sedan på övergångar, galoppvolter, byten och ökningar. Slutade med att rida en del utan tyglar. Eller ja,. tyglarna var kvar men jag lade dem runt hornet och höll händerna på magen! Kanonnöjd med henne och bettet är fantastiskt!

Lördag: Jag var ute i stallet ganska sent idag, och det regnade så jag lade på Liona ett tjockare innetäcke och red barbacka i paddocken en halvtimma eller så för att hon skulle få röra sig. Red i skritt och trav bara, så det blev lite halvvila. Hon gick så kanonbra i joggen! Den har verkligen fallit på sin plats!

Dimmig Tisdag

Såhär kan det se ut, om man låter Liona vila i 1 dag och sedan släpper lös henne i paddocken. Tror aldrig jag har sett henne bocka så...

Tja, dagen började med en åktur i transporten för att Liona skulle få nya skor. Charlie slipade bakskorna lite så att det skulle bli lite mera glid så vi kan träna lite stop, men nästa gång blir det snödojjorna på med 4 broddhål och allt. Väl hemma igen efter ca 3.5 timmar släppte jag Liona i paddocken, och då brakade det lös. Herregud! Tyvärr var jag för seg med kameran så inga bockningar kom med på bild.

Precis efter att hon brallat av sig, när pulsen fortfarande var hög satte jag ett grimskaft på varsin sida i grimman och hoppade upp. Lugn som en filbunke. Jag hade nästan väntat mig lite taktningar men nejdå. Lät henne varva ner och var sedan TVUNGEN till att bara prova lite galopp, eftersom Charlie sa att den kanske skulle ändras lite pga skoningen och för att jag brukar sitta så sjukt dåligt i galopp barbacka.

Men jag satt som gjuten! Glad glad glad blev jag och tog ett varv till innan hon fick jogga lite och sedan skritta igen. Tog en promenad längst vägen, men eftersom jag varken hade bett eller hjälm valde jag att gå vid sidan. Sedan fick hon vinterjackan på och ut i hagen.



Idag kom också distanstränset jag hade beställt! Anledningen till att jag köpte det, eftersom jag inte rider distans (än) är för att jag tycker Liona är så galet läcker i rött och jag har velat köpa det hur länge som hällst! Och eftersom jag hade pengar så... Lena kommer tycka jag är knäpp i hela huvudet, men det får jag leva med!

Frostbitet pass i paddock

Nu var det ett tag sedan jag uppdaterade... Ber om ursäkt för detta!
Dagens ridpass var ett underbart sådant. Ett ridpass där det mesta bara stämde och fungerade! Jag skrittade fram längst vägen med solnedgången i ryggen och rådjur fridfullt betandes på ängarna runt omkring. När vi skrittat klart började jag värma upp Liona i paddocken. Kontraställda volter och öppna-sluta. Har insett att kontraställda övningar är så sjukligt bra! Då måste hästen verkligen balansera sig med hela kroppen och jobba ordentligt! Red sedan i jog och flyttade bakkärran utåt och innåt. Och vilken jog hon hade idag! Helt fantastisk! Låg form och verkligen supersamlad och det gick lååångsamt och fint utan att hon föll ur formen eller balansen.

Efter att ha galopperat på volter och verkligen mjukat upp hela kroppen på både hästen och mig började vi träna samling. Har varit lite nervös inför att börja rida med Kimblewick-bettet, för jag vill absolut inte att jag bara ska kunna få henne samlad och eftergiven med hävstång, och inte kunna rida alls med tränsbett som vissa hästar är. Men idag hade jag tvådelat twistat bett och hon lyssnade så hiskeligt bra. Behövde inte röra henne i munnen mer än att gunga lite i tyglarna när hon inte var helt med mig.

I alla fall. Samling var det! Började i galopp och samlade henne ordenligt några steg i taget, innan jag gav efter och lät henne sänka sig och pusta ut. Sedan samla, pusta och ner i jog. Likadant i båda varven. Det gick verkligen över förväntan. Hon kom direkt upp i en mjuk rund form och hon verkar trivas jättebra med den träningen. Liona kräver mycket omväxling, och därför är det bra att jag och Lena delar på tiden med henne, eftersom vi rider på LITE olika sätt och gillar att träna på olika saker. Omväxling förnöjer och gör verkligen nytta.

Vi tränade sedan samling i jog också, samt lite sidvärtes och som avslutning bakdelsvändningar och låg form i skritt. Sedan var det efterpyssel, mat i boxen, puss och godnatt.

Min häst är fantastisk.

Regn och rusk i paddocken

Lördag
Idag tänkte jag skola till Liona lite, för att få henne att lyssna bättre på tränsbettet. Så jag tränsade henne med det twistade bettet. Longerade henne lite först för att repetera från fredagen, ryggade henne och vände och trixade. Tror det är väldigt bra att börja från marken varje gång, för att sätta ribban och säga "lyssna på mig!" redan från början, från marken. Liona verkade lyssna bra på detta i alla fall.

Hon kändes fin på det twistade bettet. Det är lite stadigare eftersom det är tvådelat och inte tredelat som tränsbettet är. Vi övade galoppvolter i låg form, jog och serpentiner mellan koner i skritt och jog. Det var rätt tajt mellan konerna, men jag gillar att göra så. Lika bra att bli duktig på ett kort avstånd, så blir det enkelt på tävlingen sedan.

Sedan fick jag prova Isabellas kimblewick-bett, eller jaktkandar som det kallas. Tyvärr var tyglarna alldeles för korta för att kunna rida ordentligt med, men annars tycker jag att hon kändes kanonfin på det bettet! Det blir ju lite som ett mellanting mellan rakt tränsbett och stång, med bara lite hävstångsverkan. Har funderat länge på det här bettet... Liona verkade tycka om det, men jag behöver nån som tittar från marken och kan se hur hon reagerar med munnen vid tygeltag. Ska fråga Isabella om jag får låna det nån mer gång, men ett par bättre tyglar!

Såhär ser kimblewick-bettet ut:
Tack och hej!

Repgrimman kom till användning!

Fredag
Idag tränade Liona och jag drihetsressyr och cirkuskonster. Jag lånade en bock med den titeln på biblioteket och blev inspirerad, hehe. Började med lite longering i repgrimma, stanna, vända och backa. Morötter är bra motivation för Liona.. Forsatte med att lära henne att lyfta på hovarna. Knackade med ett längre spö. och sa "hov". Två upprepningar sen satt det. Problemet är att hon blir så ivrig, att hon börjar lyfta på alla hovarna även när jag inte säger nåt, för att hon vill ha morot! Haha! Övade sedan lite buga, och idag satte hon knät i marken två gången. behöver nog dock en medhjälpare innan jag kan få det att funka ordentligt.

Sedan red jag barbacka, men tyglarna som halsring. Skritt, trav och galopp, sidepass och ryggningar. Jag måste lära mig att sitta bättre i galoppen. Men Liona gick som en klocka!

Ett pass i ridhuset

Torsdag
Idag blev det en tur till ridhuset! Var sugen på att träna lite reining, så jag tog stångbettet och hästen och begav mig. Vägen upp blev en hiskelig färd genom lera, lera och åter lera. klafs klafs... Väl framme höll de på att harva ridhuset, så jag drog en repa i trav runt galoppbanan och sedan var ridhuset ledigt. 2 tjejer höll på att plocka bort hinderstöd där inne. Det var tre hundar också, och den ena tjejen sa att "den vita hunden kan skälla lite på hästarna!" men jag tänkte att det är ingen fara, Liona är inte rädd. De andra hundarna sov.

Men hunden var upptagen med sin boll och skällde inte alls på oss. Så jag red till andra änden av ridhuset och började värma upp i jog på en volt. Helt plötsligt hör jag hur hunden får krupp, börjar skälla som fan och rusar rakt igenom hela ridhuset, och börjar bita Liona i bakbenet!!! TACK och lov hade jag lindat med paddar och lindor på alla fyra ben, så Liona lyfte bara benet och undrade vad den galna hunden sysslade med, eftersom hon inte kände bettet tack vare lindorna, men jag hörde hur det raspade i tyget! Sedan rusade hunden tillbaka till sin ägare och fick sig en rejäl utskällning. Ha hunden i koppel kanske!?? Ska nog prata med ridskolechefen om detta.

Ridturen utvecklade sig som tur var till det bättre. Liona var helt totalt underbar!! Hon har fått en sådan härlig bärighet i galoppen, och är rund och fin i formen. Man behöver bara lyfta tyglarna en centimeter så ge hon efter, och neckreiningen sitter som ett smäck. Det blev mycket galopparbete, stop och rollback, galoppombyten och förvänd galopp. Jag ville aldrig sluta galoppera.... Bara att vrida höfterna lite så faller hon in i den där underbara galoppen... Avslutade med att låta henne sträcka ut i snabbare tempo på långsidan, och när hon gick från flygande, snabb galopp, till att sakta av till en rund, bärig, balanserad långsam lope på en volt, då var det skritt, långa tyglar och beröm upp över öronen. Jag önskar att någon hade sett oss! UNderbara, underbara, UNDERBARA Liona... Jag säger det varenda gång... och det stämmer varenda gång.

Malin och Liona, som ni aldrig sett oss förut!

Såhär har ni aldrig sett oss förut!!!

(Jag ger mig själv ett pluspoäng som matchade så fint med hjälmen och lindorna)

Fick låna Euforijas sadel och leka med, och oj... det var länge sedan jag satt i/på en sådan! Och förlåt men jag fattar inte hur man kan rida i en engelsk sadel! Stiglädren nöp mig i vaderna och skavde som fasen, fick sätta dom innanför sadelkåporna för att kunna rida vidare. Dessutom finns det ju inget stöd i stigbyglarna. Dom bara flaxar om man släpper dem, så man måste hålla vikt i stugbygeln hela tiden.

Och jag började fundera på varför sadlar ser ut som dom gör.
Westernsadeln till exempel.
Lång och bred: Storleken gör ju att trycket och vikten från ryttaren blir jämnare fördelad över hela hästens rygg. Att den är såpass stor är väl för att man ska kunna fästa packväskor, regnrock, lasso osv i sadeln vid arbete.
Breda fendrar och stora stigbyglar: Stabilitet! Man kan longera en häst i westernsadel utan ryttare, och stigbyglarna rör sig inte nämnvärt mycket. Fendrarna är bekväma mot vaderna.
Horn: För att kunna fästa ett rep för släpning, fånga kalv osv.

Engels sadel.
Liten och lätt: Eftersom dessa sadlar utvecklades i militären (?) så är det bra att de tar lite plats och är lätthanterliga, att flytta och sadla med osv.
Smala stigläder och små stigbyglar: Jaa... samma som ovan? Lätt? Sjukt obekvämt i alla fall.
Okej, klart att den lämpar sig mer för hoppning och så men... ärligt. En stor, djup dressyrsadeln kanske, men detta var ingen hit :S

Årets sista tävling

Nu är den slut. Tävlingssäsongen alltså. Igår var vi i Sätila och red sista tävlingen för året!

Lena började med en sjätteplats i Trail, efter att ha möblerat om lite i "L"et.
Jag, klantarsel, diskade mig i Western Riding. Första gången jag rider den grenen! Hade kollat ut skitnoga vilken sida av konerna jag skulle rida, placerade serpentinerna och galoppombyterna så centrerat jag kunde. Men, jag gjorde halten och ryggningen alldeles för tidigt. :( Ett stort plus till domaren dock, som var jättesnäll och kom fram personligen och förklarade att tyvärr var jag diskad pga detta. Enligt poängen hade det annars lett till en tredjeplats...

Sedan går Lena in, rider en 69 poängsrunda i Ranch Trail och roffar åt sig en blågul rosett. Trail kanske är hennes nya gren! Jag red sedan min andra runda reining någonsing, och det är ju så sjukt kul! Satt med ett brett flin hela rundan och bara njöt! Och jag red dessutom till mig en andraplats, vilket jag är jättenöjd med!

Nu dröjer det till nästa tävling... Trist. Det blir väl April Open som första för mig. *ryser*

Nu har vi kört!

Igår var det körpremiär! Vi fick hjälp av Caroline och Ewa, som är erfarna när det gäller att köra in hästar. Så, vi selade på Liona, och efter en halvtimma av pyssel med sele och dylikt spände vi för. Hon tyckte nog att det var lite läskigt när hon skulle starta, vagnen är ju ändå tung och paddocken mjuk och hon är inte van vid att dra. Men så fort vagnen kom i rullning gick det kanon och hon skrittade lugnt frammåt. Körde lite hit och dit och gjorde volter, och sedan gav vi oss för dagen. Lika bra att ta det riktigt lugnt första gången, även om det inte var något problem alls. Dock måste skacklarna kortas ner innan vi kan köra nästa gång. Och tyvärr står nog en ny sele på inköpslistan. Den var visst inte så bra... Men är man nybörjare måste man börja någon stans och lära sig på vägen!

Här kommer lite bilder:

Så förhoppningsvis dröjer det inte för länge innan vi kan köra igen! Snart är vi nog ute och åker i skogen, och till vintern får vi väl köpa bjällror och leka tomte!

Lena och jag har funderat på att starta Liona i en CR dressyr, för skoj skull. Det skulle vara grymt kul! Tränade lite dressyr när jag red sist, och domaren kanske inte kommer jubla över hennes quarter-gångarter (=ganska markbundna) men hon kan ju utföra alla rörelser korrekt.

Sen är jag grymt sugen på att starta en distansritt till våren! Synd bara att jag antagligen inte är hemma när Kinnekulleritten går. Har för mig att den går i april. Har hittat ett jättefint träns i nylon som distansryttare änvänder, som jag verkligen vill köpa! Ett rött då såklart, så kan jag matcha med skydd och pad! Justeja... Jag kan ju köpa skydd i USA! Där lär dom ju vara mycket billigare än här i sverige! Smart Malin... Ibland hänger hjärnan med, även om det är kväll.

Lena rider imorgon också, sedan är det min tur på lördag. Då ska jag fota Liona med hennes nya lindor. Tror inte ens Lena vet att jag köpt dem,.. kommer inte ihåg om jag sa det eller ej. Jaja,. hon tycker att det är jätteonödigt att jag köper massa saker till Liona. Men jag kan inte hjälpa det. Det är det bästa som finns, att shoppa hästgrejer!

Hejsvejs //Malin

Ett klubbmästerskap avklarat

Ett klubbmästerskap avklarat

Idag reds det KM i Götene, för SWR. Dagen började fantastiskt dåligt med att Lena inte fick tag på Emil som skulle passa Liam, det spöregnade och blåste, när vi väl lämnat av Liam höll Lena på att köra ihjäl bilen, bensinmacken kunde inte läsa hennes kort, jag fick inte upp låset till transporten, det regnade ännu mer när vi skulle fodra och släppa ut hästarna, vi kom fram, och det regnade. Regn. Regn. REEGN!

Som tur var slutade dagen bättre. På eftermiddagen blev det till och med sol! De smarta människorna som ordnade tävlingen hade delat av en bit av ridhuset så att man kunde rida fram inne, och eftersom vi inte var så många på plats kunde alla samsas om utrymmet, och ingen behövda lämna ridhuset på hela dagen. Vi slapp undan regnet, men kylan stannade kvar.
Well såhär ser dagens resultatlista ut.

Lena:
3a Western Riding open
1a Trail open (Klubbmästare)
5a Reining open (Domaren kunde inte döma)

Malin:
1a Trail Youth (Klubbmästare)
1a Pleasure youth (Klubbmästare)

Vi fick fina rosetter, men pokalerna får vi hämta på årsmötet, den 29/1!! *Skrattar högt och rått* Seriöst... Kan dom inte locka folk till mötet på annat sätt? :D Well, det känns lite B att hämta sitt pris några månader efter tävlingen, men jaja. Thats life. Nästa år ska vi antagligen tävla för KbWR istället. Deras tävlingar är toppen!

Det var nog allt för idag. Imorgon ska vi köra ut vagnen till stallet, och snart är hon inkörd minsann!
Hej hopp!

Fredag och Lördag

Fredag: Idag lekte jag och Liona med en pressening i paddocken. Film finns här: http://www.youtube.com/watch?v=SDqmwacNQTg. Sedan red jag till ridhuset och tränade galoppvolter, rollbacks och öpnna och sluta. Efter det åkte jag och pappa för att hämta hö. Väl hemma igen fick jag lasta ur transporten själv. Pappa var tvungen att jobba. Jäklar vad jobbigt det är att att lyfta höbalar över huvudet! Men ett ordentligt träningspass :D

Lördag. Liona är redo för tävlingen imorn. Tvättad och inpackad så gott det går! Lena hade dock magsjukekänningar, så nu hoppas jag att vi kan åka över huvud taget :(

Förlåt för detta fantastiskt dåliga blogginlägg. Jag är så trött så jag vet knappt vad jag heter.
Skriver imorn efter tävlingen.
Ciao

Bergsäker häst och snart inkörd

Idag var jag och Lena, för första gången på länge ute i stallet tillsammans och tömkörde. Vi hade med skacklarna, så dessa fäste vi i selen för att testa hur hon reagerade på att ha dessa "pinnar" vid sidan och bakom. Ingen reaktion. Sedan satte vi på brösta och draglinor, och Lena hängde sig med sin vikt i linorna, och jag skulle mana på Liona frammåt för att hon skulle lära sig att gå emot tryck. Men hon behövde inte lära sig. Hon kunde visst redan det och drog Lena genom paddocken utan att röra en min.

Sedan fäste vi skacklarna igen, och Lena lade sin tyngd så att vikten kom och tryckte på i bakselen. Detta gör man för att hästen skall lära sig att spjärna emot och brosma, istället för att gå frammåt vilket är den naturliga reaktionen. Och trots att Liona är lärd att gå UNDAN för tryck, och är väldigt känslig, stod hon som fastgjuten i marken! Jag såg när Lena lade sin tyngd mot henne, att musklera i bringan spändes, och hon spjärnade emot. Sedan backade jag henne mot trycket. Nemas problemas. Vi börjar nästa fundera på om hon är inkörd... Hehe, fast det vet vi att hon inte är.

Sedan lekte Lena trail, barbacka. Hon spann utan träns, och tränade början till piaff medans jag byggde upp en rolik mekanism. Fyra hinderstöd, en bom på högsta höjden och sedan en pressening över, så att hästen alltså skall gå under presseningen, mellan hinderstöden. Presseningen hängde väl på ca 160cm höjd, vilket innebar att hon fick sänka huvudet för att komma under. Man kan ju tänka att detta skall vara ganska läskigt för hästen, att gå igenom en tunnel av pressening. INGEN REAKTION! Hon är säker som berget! Red även under, stannade med bara hennes huvud under, tog tag i presseningen och ryckte och slet så att det slog mot öronen på henne och fladdrade som bara den. Hon stod helt blick stilla. (L)
(Film finns här: KASS KVALITÉ! - http://www.youtube.com/watch?v=EUriCVoyU0E)

När vi trailat klart, tog jag presseningen, packade in henne i den, drog den under magen och mellan alla benen. Tja vad ska man säga. Det finns inte så mycket att träna på med denna kusen! Och det är så fantasktiskt underbart att få uppleva sådana här dagar!

Liona, du är bäst i världen.

Another Monday

Äntligen har jag fått ut filmen på youtube! Kolla in den på denna länken: http://www.youtube.com/watch?v=zWOSgawEYMg (kolla gärna i "high quality", för bästa kvalité)


Jag och morsan åkte och handlade foder till Liona, och en flaska glansspray innan stallet!

Det märktes idag att Liona var ganska trött efter helgens 4 ridpass. Hon hade lite gallor på benen, men kändes i övrigt fräsch så jag lindade bakbenen för lite stöd och red ett lugnt pass i paddocken. Hon har fått en sån underbar bärighet i galoppen nu! Roger tyckte också att vi hade gjort framsteg och sa "I don't know what you guys have done at home, but whatever you do it's good!" Tja, jag har mest ridit ut känns det som, och Lena har tränat klassisk dressyr :P haha!

I alla fall. Tog en härlig galopp som avslutning längst vägen, och skrittade sedan hem igen. Liona fick kyllera på benen, beta en stund utanför hagen och sedan var det dags att åka hem igen.

Ps. Det är höst, om ni inte har märkt det! ;)

Två dagars reining

Så var helgens clinic avslutad. Roger Barral har gjort sitt i sverige för denna gången. Jag älskar att vara på clinic... Det är så go stämning! Bara häst hela tiden, och massor av folk som vill samma sak, så man kan prata häst i all evighet!

Falköping har en stor ridbana. ENORM! En sån ska jag ha när jag blir stor! 60 x 120m tror jag den var,. underbart! Vi fick träna på alla reiningmoment, och Liona har gått så himla bra. Hon har fått en helt annan bärighet och lugn i galoppen, och samlar sig jättebra.

Och så har jag bestämt med Roger att jag skall komma och jobba för honom i Januari/februari. Läksigt med spännande!

ciao

Forever Autumn

När man vaknar till klarblå himmel, kyliga höstvindar men ändå värmande sol och när träden börjar gå i eldens färger, då finns det bara en sak att göra. Uteritt.

Men innan sadeln åkte på skulle Liona minsann få bli ren. Så svansen, manen och pannluggen fick sig en tvätt, och Lionas man gick från ljusbrun till kritvit, och så mjuk och len som det bara går. Solen torkade fort fukten, och med kameran på ryggen gav vi oss av! Hösten är magisk, jag tror det är min favoritårstid. Inga jobbiga flugor eller bromsar, lagom varmt och underbart vackert! Luften är friskare och himlen blåare.

Vi red till bäcken, där Liona drack sig otörstig i det kristallklara vattnet. Jag fotade medans vi red lite här och där, och framme vid sjön fick Liona vackert ställa upp som modell. Hon börjar bli duktig på det! Inte konstigt, med tanke på att jag har ca 3000 bilder på min älskling! Hon börjar bli van...



På hemvägen utforskade vi en liten grusväg som visade sig leda till en gård. Det är lite för få ridvägar i bälinge måste jag säga... Men vi nöjde oss med en kortare tur, galopperade hem och gosade i stallet. Manen och pannluggen ska flätas.. shit man vrickar ju fingrarna! Ibland önskar jag att jag hade en skötare, eller en flätare :P

Ps. Liona är anmäld till tävlingen "Årets häst 2008" på Libresse.se! Gå in och rösta på henne vettja, så blir jag jätteglad!! Kram //Malin

Låt att lyssna på i höst: Forever Autumn - Lake of tears

Home sweet home

Yes, hemma igen. Efter en lång dag med resande från Mallorca till Göteborg med stop i Berlin är vi äntligen hemma. Jag och pappa åkte vid femtiden till Krister och Katta för att hämta hem min gula kärlek. En veckas vila och bete har satt sina spår... Hon har blivit tjock och fått massa vinterpäls! Det var underbart att få se henne igen!

Pappa släppte av oss i stallet, och jag kunde givetvis inte hålla mig från att rida. Det var ju en hel vecka sen senast! OCh vilken underbar känsla, att få sitta upp och börja skritta runt i paddocken. Jag log säkert fånigt hela ritten. Eftersom hon inte blivit riden på en vecka satte jag egentligen inga krav på henne alls, utan värmde upp ordentligt och lät henne sedan galoppera i låg form på stora volter för att göra av med överskottsenergin, och Liona tyckte nog att det var minst lika härligt som jag tyckte!

Massor av pussar, kramar och kärleksfulla ögonkast senare är jag hemma i lägenheten igen, med den där underbara känslan som jag bara kan få av att rida på min underbara lilla häst.

En lyckad tävling

Igår var det tävling, för första gången sedan High Chaparall! I Göteborg, C och D tävling.

Dagen började som vanligt med att vi körde fel, och kom alldeles för tidigt till tävlingsplasen. Ja, Tidigt. Vi (jag) är tidspessimist, så vi hade planerat att det skulle ta ca 1.5 timmar att köra. Det tog en timma.

I alla fall, Lena red fram inför sin första klass, som var en Reining på C-nivå. Tack för filmkameror.. Lena var rätt missnöjd när hon kom ut, så jag visade henne filmen med en gång, och hon insåg att det faktiskt inte hade gått så dåligt som hon trodde... Ritten resulterade i en tredjeplacering och en fin gul rosett.

Sedan var det min tur, att rida Trail på C-nivå. Jag struntade i att rida fram henne mer, hon var ju redan uppvärmd, och startade som nummer två för att rida en ganska krånglig, men ändå rolig trailbana. Jag klantade till det rejält när jag skulle rygga i L, så Liona sparkade undan bommen, och ryggade med en fot på fel sida.. Klantarsel! I alla fall hamnade vi på femte plats. En grön rosett till samlingen.

Efter en otroligt kort lunch var det dags för min Reining, och när vi kom tillbaka till området efter ett snabbt matintag visade det sig att de två första i min klass hade strukit sig, så vi hann nätt och jämnt få på Liona skydden innan jag skulle in på banan. Då hade jag alltså bara skrittat fram längst vägen. Men det gick. Bra! Jag gjorde lite missar, red för nära sargen etc men jag är jäätenöjd och det var SÅÅÅÅ kul! Reining är grejen!! Ritten gav mig en blågul rosett och ett nytt träns med tyglar, och jag var så glad att jag nästan började gråta.

Direkt efter var det Horsemanship, vilket gick kanon och jag vann den klassen också.
Lena red sedan en Western Riding, dagens sista klass och red till sig en andraplats.

En otroligt lyckad tävlingsdag, och TACK för det underbara vädret!

Idag kör vi Liona till Krister och Katta, där hon ska få en veckas vila medans vi är på Mallorca. Imorn åker vi till värmen! Hörs sedan.

Ha det bäst!

Hälsningar

Liona, Malin och Lena

Skitväder!!

Gammal bild, från Stenkullen hösten 07

Tog mig ut så fort jag kunde efter körlektionen till stallet idag. Det regnade, och jag tyckte det var svinkallt så jag förväntade mig att hitta Liona, frusen och ledsen i hagen med rumpan vänd mot regnet... Men allt för ofta glömmer man att hästar är hästar. Blöt var hon, men kall? Inte det minsta. Tog i alla fall in henne efter att ha mockat och lade på ett fleecetäcke och gav henne en tuss hö. Pysslade iordning körtränset med nya sidostycken som jag fick av Viktoria (vill inte ha skygglappar).

Sedan gav vi oss ut och tömkörde lite i paddocken. Det gick väl hyffsat, men hon är lite väl vinglig, eller svårstyrd kanske. Well, kanske inte jättekonstigt med tanke på att hon är van vid att man styr henne med benen, och inte rösten och tömmarna. Jag tror det kommer gå bättre när hon får en vagn bakom, för då kommer hon behöva använda musklera för att dra, och det tror jag kommer stabilisera henne så att hon inte vinglar runt så mycket.

Det började spöregna, så jag roade mig en stund med att tvätta Lionas man och svans (Tacka gud för varmvatten!!) Jag som trodde Lionas man var ren! Det bara forsade ljusbrunt vatten från den :O Men grumme och vitschampoo löser allt. NU är den ren. Klippte henne inför tävlingen också. Skägget (INTE KÄNSELHÅREN) och hovskägget, vid nacken och vid manken. Jag älskar att grooma!

Eftersom jag var "fast" i stallet, ingen kunde hämta mig, blev det en himla massa dötid medans ajg väntade på att det skulle sluta regna. Men sedan trotsade vi både skymningen och regnet och gav oss ut, med reflexer till tänderna, på en liten tur på vägen. Vi hann med både en och två galopper innan pappa ringde och sa att han var på väg. Jag älskar att rida. Om inte det är frihet då vet jag inte vad som är det.

Nu ska vi formatera min dator, och förhoppningsvis får det igång Adobe Premiere så jag kan fixa filmen så jag kan lägga ut den på Youtube så jag kan länka den i bloggen så folk kan se den.

Då kör vi.
Full fart!

Ett hyffsat ridpass...

(Gammal bild)

Igår red tränade jag och Liona i paddocken. Jim var med och filmade, så jag hoppas kunna få in videon på datorn snart! Det är himla nyttigt att filma, för då först blir man medveten om vad man bör förbättra. Till exempel upptäkte jag att jag gungar med överkroppen i galoppen, och lutar mig frammåt när jag rider lätt i trav.

Började med att värma upp Liona i alla gångarter, och plockade sedan av tränset, eftersom det främst var detta jag ville ha filmat. Det dumma när man blir filmad är att man vill prestera inför kameran, och vill att det ska bli precis så bra som det faktiskt kan gå! Men, det är ju som det är. Det går alltid som bäst när ingen annan ser! Haha, så är det ingen som tror på en sedan när man säger att man gjorde galoppombyte utan träns.. Well nu har jag det på film i alla fall, även om Jim inte riktigt fattade att det var HÄSTEN jag ville ha filmad, inte mig.

Liona gick i alla fall kanonbra, tills jag skulle göra en volt i galopp, och hon inte ville svänga så jag sporrade till henne och då blev hon skitförbannad. Fick tränsa på henne igen och skola till henne i galoppen, men då gick hon jättefint och samlade sig som världens dressyrhäst. Gjorde galoppombyten på medellinjen, men givetvis filmade Jim inte när vi gjorde det första gången, och andra gången gick inte lika bra... Hehe typiskt.

Well, nu ska jag försöka hitta den där förbannade saken så jag kan ladda in filmen i datorn!
Någon synsk människa som kan hitta den åt mig?
Kram Malin

Ge mig pengar, så jag kan slösa bort dem!

Bilderna är från igår, när Lena tömkörde Liona!

(Dags att klippa manen....?)

Nu sitter jag här, och suktar över alla hästgrejer man kan hitta på internet... Benskydd, sadlar, träns, brösta, bensyddsskydd, täcken, grimmor och massa andra saker som man bara vill ha! Jag har i alla fall bestämt mig för att spara lite pengar och köpa ett par nya benskydd till Liona på Harvest, och kanske ett par boots till henne också. Röda! Alla sidor annonserar ju bara om 4-pack med Elite skydd, men jag vill bara ha till framtassarna. Bak har hon sina slideskydd och dom är bra. Egentligen ville jag beställa ett par skydd från Timbleweed, men jag får snällt inse att jag inte kan lägga alla mina pengar på ett par benskydd... även om jag vill.

Idag tömkörde jag Liona, med ett tvådelat bett för att få lite bättre stöd. Hon vimsade inte runt lika mycket nu, utan höll sig stadig. Travade på volter och gjorde halt och bytte varv. Hoppas vi kan spänna för snart! Red sedan lite "nakenridning" som det så vackers kallas. Försökte galoppera men skit vad dåligt jag sitter! Skäms över mig själv, jag måste träna. Fick nöja mig med skritt och trav eftersom jag inte orkade sadla. Tränade lite långsamma spin istället, och rygga. Det gick kanon!

Dagens citat:
"Ride hard, don't look back!" - Aragorn till Arwen. Yepp, jag är en nörd.

Duktig häst, kan rygga.

Spring Lena, Spring!

It's here!

SELEN HAR KOMMIT!
Äntligen! Egentligen kom den ju igår,.. men jag hann inte skriva det här då eftersom jag var tvungen att åka ut till stallet för att prova den. (Sorry Lena, kunde inte hålla mig...)

Eftersom jag aldrig har kört förut, blev det ett himla pyssel men att lista ut vilka remmar som skulle sitta vart. Men snart var Liona iklädd sele i alla fall. Ville dock inte prova tränset, eftersom det sitter skygglappar på det som jag inte vill ha kvar. Jag tycker inte om att man skall begränsa hästens syn till endast frammåt. Jag vill att hon skall kunna se precis lika bra som när man rider. Jag menar, tänk om det kommer till exempel en motorcykel bakom en på vägen, då kommer hon endast höra en massa bröt, men inte se någonting. Sedan kommer en motorcykel helt plötsligt vina förbi, utan att hon har hunnit se den. Sen kan jag tänka mig att en häst med skygglappar gärna vill vrida hela huvudet bakåt för att kunna se. Nä,. skygglappar är ingenting jag vill ha på mitt träns.

Så vi provade med det vanliga ett-örastränset. Det matchade ju i alla fall tömmarna! Ledde henne en bit på vägen för att hon skulle få känna på alla remmar och grejjer runt benen osv, och tömkörde sedan hem. Det är bannemej inte lätt! Men kul. Och jag längtar tills vi kan spänna henne framför vagnen!

Lade upp lite bilder på bukefalos.net och pixbox.com, och har fått tips om att jag ska höja bakselen en bit, så det ska jag göra idag! Tros bröstan behöver komma upp lite i bakkant, men samtidigt kommer ju det ändra sig när vagnen kommer på. Kanske ska tömköra henne med bara däckeln och tömmar idag. We'll see!

Lite bilder:

Ful nosgrimma-underbar häst

Tömkörde Liona lite mer idag. Denna gången hade jag två longerlinor, så att jag kunde hålla mig längre bakom henne. Tömkörde kanske 10 minuter, och på den tiden hann vi lära oss att skritta rakt, svänga, stanna och rygga. Jag säger 'vi', eftersom detta är nytt för mig också! Men Liona verkar tycka det är svinkul, och lyssnar verkligen efter nästa kommando. Det räckte att jag tog slacken ur tömmarna och sa "backa!" så ryggade hon jättefint! Enda problemet är att jag drar tömmarna genom flankgjorden, och öglorna där är för små, så när man har tatt i en töm så släpper den inte efter ordentligt, utan förhållningen i tömmer blir kvar. Om inte selen kommer snart får jag fråga Isabella om jag får låna hennes tömkörningsgjord.

Sedan red jag, och travade över bommar som hoppfolket i stallet hade lagt fram. hon slog inte i en enda gång! När jag sedan skulle hoppa över ett litet hinder... ja man kan ju säga som så att Liona VERKLIGEN behöver lära sig att lyfta på benen!

Sedan tränade vi lite utan träns. Travade först runt, gjorde halt och ryggade. Hon lyssnade kanonfint! Sedan red jag galoppvolter, stanna och rygga, galopp igen. När hon sedan gjorde ett klockrent galoppombyte och fortsatte i lika lugn och fin galopp i andra varvet, då slutade vi. Jag önskar att alla kunde få känna på den enorma känslan av att rida utan träns, i lugn galopp och ha full koll. Hon stannar utan att man säger 'whoow', bara med sitset och benen. Jag vet inte vad jag ska säga mer.... Erbjud mig en miljon kronor för hästen, du får henne inte! Hon är ovärdelig.

Ännu ett lyckorus

I lördags åkte jag och Lena på en endagars tripp till Ystad och tillbaka och hämtade våran nyinköpta marathonvagn! (bilden) 12 timmar i bil... Fyfan! Men nu är vagnen våran och hemma i alla fall, och den är så fin! Tyvärr är selen försenad, så jag kunde inte börja träna Liona idag, som var tänkt. Istället lånade jag en långeringslina av Isabella och drog igenom de bakre ringarna på sadeln och till bettet. Först fattade Liona inte alls varför jag stod bakom rumpan på henne! Så när jag manade på henne frammåt med rösten, vände hon bara och kollade på mig och verkade säga "Vad sjutton håller du på med matte?!" Men när jag ledde henne till staketet, så att hon hade det som stöd för ena sidan, fattade hon (snabblärd häst...) och det gick kanonbra att skritta, stanna för rösten och vända. Duktiga häst!

Sedan värmde jag upp henne i trav och galopp, och hoppade över ett litet hinder några gånger. Det gick bättre idag, men hon har verkligen ingen respekt för bommarna! hindret var kanske 20 cm högt,... om det ens kan kallas hinder :S och ändå så orkar hon inte lyfta frambenen utan slår i. Latmask!

Märkte på Liona att hon inte ville jobba i paddocken, för det var visst tråkigt idag. Så vi gav oss ut på vägen och galopperade istället. Åh vad det är härligt! Att ha håret fladdrandes efter sig, och hästens taktfasta och kraftfulla språng som tar en fram över vägen. När vi närmade oss backen bad Liona verkligen om att få öka. Jag lät henne inte göra det först, utan när hon slutade "fråga" efter det, då släppte jag efter och lät henne spurta uppför kullen. Snacka om nöjd häst efter det. På vägen hem travade jag halva backen upp, och Liona ville verkligen ta en galopp till. Så det räckte med att jag gjorde ett lätt "pussljud", och hon föll in i galopp. Jag vill aldrig mer ha en trög häst! För detta är verkligen sjukt kul, att rida en lyhörd och relativt känslig häst.

Dagens tips, till dig som har en häst med lång man som du vill ha undan när du rider! Red ut manen och använd givetvis pälsglans för att bli av med tovor. Ställ dig sedan på en stol på motsatt sida (om hästens man ligger på höger sida, stå på vänster) och gör sedan en inbakad fläta. När man flätar från "fel" håll håller sig flätan mycket bättre, och det blir skitsnyggt och praktiskt! Det går ganska fort också, när man fått in knycket och om man tar ganska stora tussar man varje gång.

Håll tummarna för att selen kommer imorgon! Det skulle vara kul om vi kunde köra Liona innan vi åker till Mallorca...

Hösten smyger runt knuten..

Nyss hemkommen från stallet. Tog ut Liona i paddocken, och tänkte mest låta henne springa av sig överskottsebergin innan det var dags att sova. Galloperade på stora volter, spurtade på långsidorna och lät henne bara springa fritt. Liona frustade och tuggade och sträkte på halsen och njöt i fulla drag. Jag satt med ett leende som gick från öra till öra. Satt med reptyglarna i en hand, så långa som de kunde bli, och det räckte att jag bara rullade ner i sadeln och tog lite stöd i stigbyglarna, så sänkte hon huvudet, sjönk in med bakbenen under sig och stoppade. Jag är salig. Red inte alls länge, kanske 20 minuter, innan jag tog en skrittur med Isabella längst vägen som avslutning.

När jag åkte hem, klockan halv tio, var det kolsvart ute. Och luften är så annorluna. Den är kylig, men så himla frisk! Hösten är här. Japp det är sant. Och jag gillar det... Faktiskt! Än så länge räcker det med en tjock tröja på kvällarna, så jag längtar inte efter kyla. Men nu kan man verkligen andas igen!

Jag sitter här och försöker sätta ord på den känslan som Liona ger mig varje gång vi upplever en sådan här ridtur ihop. När allt bara stämmer. När allting bara är lycka. Men jag hittar inga ord. Det känns som att gå runt i en dröm. Det pirrar i magen när jag ser henne, hon är det vackraste som finns i mina ögon. Jag älskar att snusa i hennes päls, eller dra fingrarna genom manen. Det är en skön känsla, att vara kär.

Fyra nya skor och överskottsenergi

Vi lastade Liona på transporten och åkte till Bounce Creek för att få Liona skodd. Charlie var 1.5 timmme försenad, så vi hann med en fika innan han dök upp och kunde sätta igång med Lionas tassar. Äntligen kan vi börja rida ordentligt igen! Jag sparade en av hennes framskor...

På eftermiddagen tog jag cykeln ut till stallet (herregud vad ambitiös jag har blivit!) och gjordee i ordning Liona för en sväng på grusvägen. Det är trist att den BÄSTA galoppsträckan ligger precis utanför stallet... I alla fall. Liona höll på att sprängas av energi, så jag försökte galoppera av henne det värsta, men det gick väl sådär. Efter ett tag svängde vi in på en liten mossig stig i skogen. Och jag måste säga, att jag älskar att träna. Jag älskar att tävla och jag älskar att åka på kurser mm. Men det bästa som finns, det är att rida över en mossklädd stig som dämpar hovslagen till en dof puff, kryssa mellan träd och se solen sippra in mellan stammarna och skapa en känsla av mystik i hela skogen. Och nu upptäckte jag även hur bra det är att ha en lydig häst inne i skogen!

Jag satt och kollade åt sidan, och märkte inte att Liona började gå under en halvdöd gren med massa äcklig spindelväv på! Jag upptäkte det som tur var i tid för att hinna säga "whoow!" Och backa undan henne, vända över bakdelen och ta en liten omväg. Hon flyttade sig för minsta lilla tryck från mina ben och kryssade mellan träd, stubbar och stenar. Dessutom var det två små granar vars grenar täckte hela stigen. Liona stannade och verkade säga "Här var det stopp matte!" Men jag drev henne frammåt, som för att säga; Det är okej! Plöj igenom bara. Och det gjorde hon. Rakt igenom bara! Strunt samma om grenarna kommer över bringan eller huvudet, det är bara att blunda och köra. Underbara häst!

När vi kom hem igen var hon fortfarande full av energi, så vi tränade lite i paddocken. Stanna-rygga-vänd, galoppvolter, tempoväxlingar i galopp, spin, halt och slutligen red jag ett reiningmönster. Som avslutning, efter att ha travat henne tills hon varvat ner lite, plockade jag av tränset och tränade ytterligare några få spinn, stanna-rygga, halter och travvolter. Annie (en tjej i stallet) var som vanligt helt förstummad! "hur GÖR du!? Hur kan du rygga utan träns?",. Hon är för söt! Well, lär hästen att lyssna på skänklarna så är det piece of cake! ^^ Eller... så enkelt är det kanske inte men.. jaja.

Det var allt för idag! Imorgon ska Lena rida, och på onsdag är det tornerspel.
Rid lugnt!
Malin

På fyra hjul i skogen

Idag åkte jag och Lena ut till magra för att få en genomgång vad det gäller selar och vagnar. Vi vill inte ge oss ut i kördjungeln innan vi har lite mer koll än i dagsläget! Vi fick åka med gårdsägaren Karin ut i skogen med hennes marathonvagn dragen av en sjukt snygg fjordhingst! Jag och Lena stod bak på vagnen, och ut på vägen bar det. Full galopp uppför en backe, och sedan RAKT ut i skogen! Jag blev väldigt paff över vilken terräng som hingsten tog sig igenom med 100 kilo vagn och några kilo människa bak. Det var bara att böja på knäna och hänga med när han tog i och drog oss över stubbar och sten, under grenar och genom passager som verkade oframkomliga, men nejnej.

Lena och jag kom till insikt. Vi har bestämt oss för att lägga "köpa en till häst" tankarna på is ett tag. Istället skall vi använda de pengar vi har till att utnytja våran nuvarande underbara häst till max! Hon har massor kvar att ge, och en till häst passar helt enkelt inte just nu. Då måste vi flytta, och det vill vi inte. Så Lena får ta och skaffa sig en gård först, sedan ska vi allt leta häst igen! Och Liona får bli med föl... Jag stod och kliade fölis i stallet idag, och oj vad jag längtar tills Liona ska få en egen liten krabat. Men det är ingen brådska med det heller! Än är hon ju ung.

Så, vagn och sele skall införskaffas så fort som möjligt. Och sedan är det bara att köra hårt!

Imorgon skall Liona äntligen få skor. De tre som hon har kvar sitter oroväckande löst, så det blev ingen ridning idag. Imorgon åker vi till Bounce Creek för att få henne fixad och ridklar!

Grand Champion Mare - Sidepass

(Malin som skriver)
Vid tolvtiden tog jag cykeln (!!) ut till stallet. Mockade Lionas box och hagen, rengjorde vattenhinken, fixade kraftfoder, och hämtade sedan in Liona herself!

Efter fyra dagars vila, pga tappskon var hon väldigt ivrig att få springa av sig lite! (För övrigt kan jag berätta att hovslagaren Charlie, hade råkat tanka sin bil med bensin istället för diesel, och nu mådde hans motor inte så bra så han kunde inte komma på morgonen... det får bli nästa vekca. Klant! xD) Jag konstaterade att hon inte ömmade det minsta när jag ledde henne uppför grusvägen. Så jag borstade och kammade, flätare och kratsade, sadlade och tränsade och ut på ridbanan bar det! Liona var jätteglad över att få komma ut och jobba. Vi började med att arbeta i skritt. Vändningar åt båda håll, kontraställda volter, sidvärtes förflyttningar och massa annat. Sedan blev det trav på volter, och slutligen galopp. Lät henne sträcka ut lite på långsidorna, och som hon njöt. Hon frustade och tuggade och var hur nöjd som hällst.

Sedan tränade vi trail. Sidepass-backa-sidepass åt andra hållet. Liona är GRYM på sidepass! *peppar peppar, hoppas det håller på tävlingarna* Sedan ryggade vi genom ett "L", tränade fram och bakdelsvändningar, galopp på liten volt, jog på lösa tyglar och slutligen öppna, sluta och skänkelvikning på lösa tyglar.

Underbara häst! Från marken kontrollerade jag bara så att lite NH-grejer fortfarande funkade. Flyttade rumpan, bogarna, rygga, följa efter och stanna. Liona verkade minnas bra så vi avslutade ridpasset där. Nöjd och glad fick hon äta morötter inne i boxen innan det bar ut i hagen igen.

Jag satte sedan igång med att putsa. Tyglar, träns och sadeln fick sig en avkörare med efterföljande infettning. Det gick åt en hel del olja kan jag säga... Ojoj, sadeln bara sög åt sig som en svamp! Nöjd med mig själv cyklade jag hem, i fullaste motving och med värkande ben.

Eftersom kraftfodret nästan var slut åkte jag och pappa (med mig bakom ratten) till Sussies och köpte Fibergi och Müsli och en flska glansspray. Dom hade inte den jag ville ha, så nu hoppas jag att denna sprayen funkar bra! Annars ska jag ändå köpa en ny på Harvest, en Cowboy Magic!

En helt underbar hästdag är till ända.

Hemma igen

Well, nu är vi hemma igen, från en helt underbar resa på Visingsö. Vi kom fram på Onsdag eftermiddag, så vi hann med en ridtur innan mörkret föll! Jag red först, och Clara, Joanna och Lena cyklade. Vi red ner mot väst, och sedan in på en helt galet mysig stig. Jag tog en galopp längst stigen, och man kände sig som Robin Hood när man kryssade mellan grenarna. När jag hade galopperat hela stigen (och höll på att dö av lycka) tog Lena över, och vi fortsatte att upptäcka vägar och stigag. Tror vi var ute i en och en halv timma första kvällen.

På torsdagen gav vi oss ut på en tur igen, alla fem. Jag och Joanna tävlade på en raksträcka, och hon var påväg att vinna med sin cykel, eftersom jag inte villa släppa Liona när hennes tävlingsinstinkt tog över. Men så började Joanna sakta ner, eftersom jag gjorde det, och då kunde jag spurta om henne och vinna! Haha! Joanna och Clara fick "åka häst", och tyckte det var hur kul som hällst, eftersom dom inte har ridit på ungefär ett år. Jag red ut själv en sväng på kvällen.

Fredag morgon gick i alla fall Lena upp alldeles för tidigt och gav sig ut på en lång ridtur ensam, medans vi andra sov i våra varma sängar. Senare på kvällen begav jag och Lena oss ut (Lena sprang). Först ner mot hamnen, och sedan galopperade jag en ordentlig raksträcka fram och tillbaka innan vi fick skritta på asfalt hem. Det blir ganska mycket asfalt på Visingsö, men det finns också så SJUKT fina vägar.

Lördag morgon samma sak. Lena gick upp med tuppen och red. Sedan var det ÄNTLIGEN dags för medeltidsmarknad och tornerspel! Det som vi faktiskt var på Visingsö för! Klockan 12 var det uppvärminslekar, och inget seriöst tornerspel. Hasses häst hade blivit halt, och då hade Herman lånat ut sin häst till Hasse, och red själv en häst som inte gick frammåt utan mest backade. Lena sade nåt med "Herman borde rida Liona på tornerspelet!"

Sagt och gjort (!!), Lena hämtade ner Liona och Herman fick provrida henne lite. Och sedan blev det tornerspel för Liona! Hon skötte sig helt galet bra, och det var hennes aldra första tornerspel nånsin! Vi är så stolta över henne. Herman var helt salig efter spelet, och tyckte att så där bra ska inte en häst gå första gången!



Söndag morgon fick Liona vila. Vi "roade" oss med att städa och packa, vemodigt inför sista dagen på Visingsö för i år. Herman red samma häst som dagen innan på lekarna, men idag gick det bättre så jag sa "Det där gick ju riktigt bra, ska du verkligen ha Liona på spelet?" - "Ja för fan!" Svarade han då. Så jag och Clara hämtade ner Liona, och Herman red spelet på henne i ösande regn. Det gick ÄNNU bättre! Tyvärr finns inga bilder, pga hällregn. Just det ja,. Liona drog av sig en framsko i leran.. *suck* Hovslagaren kommer i slutet av veckan.

Så, fem dagar av fantastiska ridturer och en helt galet bra häst som går att göra allt med! Tornerspel verkar ju inte vara några problem i alla fall. Jag hade oroat mig massor för färjan, men Liona brydde sig inte nåt, trots 6 s/m och sjuka vågor! Hon bara stod och tittade... Det känns trist att det redan är över. Längtar som en tok till nästa år, då vi ska rida ännu mera!

Idag bär det av!

360 dagar av längtan är över. Idag åker vi till Visingsö!! Roade mig i går kväll med att packa transporten, vilket var mindre enkelt. Släpet stod parkerat längst ner på gården, och det spöregnade. På grund av släpets parkering kunde jag inte häller fälla lemmen, så jag fick gå fram och tillbaka med en skottkärra, fullastad med saker och en filt över för att skydda från regnet, och packa genom framdörren!! Krångligt som attans, men är det nåt jag är bra på så är det nog packa ^^ Packlistan är enorm när man ska åka bort med hästen i fem dagar. 2 balar hö, 10 liter fibergi, 5 liter müsli, sadel, sadelbock, tränsväska (med typ 10 träns i) 2 paddar, filt, 2 regntäcken och ett innetäcke, kyllera, borstar, benskydd, lindor, paddar, boots, regnstövlar, regnrockar och extra grimma. Jag har säkert glömt att skriva ner en miljon saker...

Jag hade tänkt att rida ut en sväng på Liona, men på grund av tidsbrist och regn blev det inte så. Hon kommer ju få gå några timmar om dagen ni på Visingsö, så hon dör nog inte av lite vila. Nu ska jag försöka sy en svanspåse till Liona! Vi hörs på måndag! Ciao

God bless Roger och Brian

Dags att bokföra senaste ridturen!I helgen köpte jag ett par ropingtyglar, och dessa provade jag igår (måndag). De kommer bli kanon till tornerspelet, men var alladeles för korta för att rida med. (Fast jag köpte ju dem till just tornerspel, så det gör inget). Det regnade, som vanligt, så min fantastiska regnkappa följde med ut. För en gång skull var padocken tom på hinder, vilket är ytterst ovanligt när man står i ett stall med hopphästar! Så vi utnytjade den rena ytan till att träna på lite allt möjligt. Galoppvolter, stop, rygga och vändningar a la Brian Kronborg (En utav mina nya förebilder, han är SÅ BRA!) Med Brians och Rogers tips ringandes i öronen lyckades jag faktiskt sitta som gjuten i sadeln i full fart och stoppa helt okej med tanke på det blöta underalaget.

Efter ett ordentligt och skitroligt träningspass kände jag att seriösa stunden var över, så jag och Liona tog en härlig galopp längst grusvägen. Det är livet! Jag blir så lycklig så att jag ryser! På halva vägen mötte vi dock en hästätande cykel, men Liona fick skritta förbi, och sedan var det galopp igen!

Jag upptäkte en sak igår; Liona ÄR stolt över sin man. Det måste hon vara! För när jag stod och kammade ur hennes man, slinga för slinga, så stod hon med öronen frammåt och såg SÅ stolt ut. När jag sedan började fläta var hon grinig och ville inte stå still. Haha! Hästen vill minsann ha manen utsläppt!

Malin

Brian Kronborg, barbackaridning och osäkra Lena

Här kommer mitt lite sena inlägg om Brians kosseclinic. Det första han sa till oss när vi tog av Liona från transporten var; Oh no! Two girls and a blond horse, this is gonna be a disaster! När han sedan fick reda på att det var en palominopaint blev han ännu mer förförad, det visade sig finnas två bitciga ston på kursen redan innan, en palominoquarter och en paint! På denna nivån låg snacket hela kursen igenom iaf, han är bitsk och skämtsam och en kanonbra kille den där Brian. Som också visade sig vara en riktig männsikokännare, utåt sett verkar det ju som att jag är den självsäkra av systrarna Johansson men Brian såg på vår ridning hur det egentligen låg till. Han sa till mig att det märks att du är mamma och att du är van vid att hela tiden ge av dig själv men nu är det dags att du börjar att ta också. Jag fick en del bra tips på barnuppfostran för övrigt! Detta är verkligen sån jag är, jag vill hela tiden vara tillgänglig för alla jag tycker om men har svårt att kräva något tillbaka, jag har till och med svårt att ta betalt av mina kunder efter en behandling! Detta måste jag göra något åt om jag skall kunna bli framgångsrik menade Brian, såväl inom ridningen som i verkliga livet. Tack för påminnelsen! Cuttingmaskinen var rolig men när jag skulle jobba med dom riktiga korna flippade jag ur totalt. Jag var tvungen att ta det så lugnt att jag bara stog inne i hjorden och andades, sedan drev jag på kossorna lite och följde sista kossan runt(svårt o förklara) Till slut fick jag lugnt och försiktigt ut en slö kviga och fick träna lite positioner och drivpunkter. Mycket bra och nu är jag inte rädd för dom mer. Jag lärde mig ytterligare en viktig läxa att ta med mig från ridningen till livet; Skynda långsamt!!! (kan man få jämföra killar med kor?;) haha!

I torsdags red jag Liona barbacka, övergångar från trav till galopp och tillbaka samt några byten, var helt imponerad av att jag lyckades då jag inte ens kunnat galoppera barbacka tidigare.. Lycklig!!

klick, klick

Idag har jag (malin) och Liona lekt och tränat i paddocken. Först rotade jag fram ett kedjegrimskaft i stallet, och tränade lite Halter. Jag planerar att ställa henne i höst, och därför är det nog på tiden att börja träna i alla fall liiite. I alla fall. Liona var lite gruffig, och ville inte springa med mig i början, men hon lyssnade bra när vi stog still och ställde sig square några gånger, riktigt fint. Vi tröttnade dock snabbt på halter, och började istället leka lite med en klicker (en liten mackapär som man kan klicka med. Används för att träna djur). Först tränade jag bara på att hon antingen skulle komma till mig eller stå kvar, beroende på mitt komando. Hon hade lite svårt att inte följa mig, jag hade ju godis! Men hon skötte sig bra!

Sedan började jag leka lite med att få henne att buga. Jag lyfte vänster framben, och höll min högra arm mellan hennes ben och lockade henne med en näve gottgott. Godisgris som hon är böjde hon sig ner fint och lade vikten bakåt. Hon gck nästan ner på knä några gånger!

Efter detta fäste jag mina reptyglar i grimman och hoppade upp. Jag försäkrade mig om att hon lyssnade, och knäppte sedan av grimman, så att jag red henne "naken". Vi skrittade först lite volter och gjorde halt. Sedan avancerade vi till trav, och sedan ett varv i spinn åt varje håll några gånger. Vi stoppade lite lätt från trav, och ryggade. Duktig häst!!

Malin

Dag 2

(Tisdag)

Lenas mobil väckte mig denna morgon, och jag var som en zombie hela förmiddagen. Inte ens när jag hade börjat rida vaknade jag. Liona var brunstig och bitchig och ville inte alls göra som piloten sa till henne. Jag fick skola henne ordentligt en stund innan Brian lät mig rida och jaga flagga igen. Först ville hon inte vända helt om, utan genade och sprang mot flaggan istället för att hålla linjen. Men jag fick säga till henne på skarpen några gånger, och sedan funkade hon bra. Lena red andra halvan av lektionen. (Som hon fortfarande får blogga själv om.... *hint hint*

Lena red även andra passet, på de "riktiga" kossorna, och vid sextiden lämnade vi Cross Creek för denna gången. Det har varit en rolig och lärorik clinic, och Brian var toppen! Jag hoppas verkligen att han kommer tillbaka till Sverige för att träna oss!

Malin