Texas

På söndag åker jag till Texas som sagt, och jag kommer att uppdatera min resa i Resedagboken! (Kan inte skriva på alla sidor så... jag håller mig till en!) Om det är någon som vill följa min resa, så kan ni maila till mig på Malin639@hotmail.com, så lägger jag in eran mailadress på listan. Då kommer ni få ett mail varje gång jag uppdaterar :)

Idag red jag Liona i ridhuset och hon gick såå bra. Kommer sakna henne sjukt mycket! Pussade massvis på henne i hagen och klappade, och även om hästbrist är det sista jag kommer få så är det ändå inte Liona jag rider... Underbara häst, jag älskar dig! <3 Det verkar nästan som att hon vet att jag åker, för hon stod och pussades med mig trots att det låg hö framme till henne.

:'[

Imorn blir det packning och "hejdå". Fan, ångest! Jag kommer sakna så mycket.. men det kommer bli ball så klart, och så länge jag har hästarna så kommer det bli bra!

Igår bar det ut på vägarna! Jag är så sjukt trött på isen och halkan nu... som tur var har det töat tillräkligt för att det ska gå att rida i alla fall. Men broddarna fick sitta i, och tur var väl det för borta i Bälinge blev det halkigare ju längre vi red. Liona var helt sprängfylld av överskottsenergi och hade nog mått bra av en ordentlig galopptur, men sånt är livet...

På hemvägen lät jag henne galoppera uppför backen från Ingemar. Dock hade jag nolltolerans och minsta lilla försök att dra iväg snabbare fick hon sakta ner och fatta ny galopp. På hemvägen stod jag i fältsits i galopp och bytte på rakt spår flera gånger! Fick samla henne en del först och ställa om ordentligt men sedan bytte hon lekande lätt.

Underbara knäpphäst! <3
Jag kommer sakna dig...

Vårvärme och hästkärlek

Idag vaknade jag i min varma, underbara säng, och möttes av strålande sol från en klarblå himmel! Och vad som är ännu bättre.... Det hade töat! Inte HELT alltså, men ganska mycket ändå! Min fantastiska underbara pappa hämtade mig och körde mig till stallet. Väl där insåg jag att ganska mycket is låg kvar så.... jag trodde faktiskt inte att jag skulle kunna rida idag häller. Men, så fort jag klev ur bilen såg jag ett underbart hästhuvud skjuta i vädret, och en brummande gnäggning från min vackra häst värmde långt in i själen! Hon fortsatte att brumma välkomnande, och sedan mer "ta in mig och rid!"-gnägga medans jag mockade, fixade hö, fyllde på vatten och plockade fram groombagen. Jag drog med mig grimman i farten och tog in Liona ifrån hagen.

Vila idag också? Yeah right... hon hade förmodligen sprängts! Jag fick låna gängtapp och ett litet krafsverktyg av Viktoria och började arbeta med broddhålen. Phu, snacka om ryggvärk! Liona höll sig i skinnet största delen av tiden, och efter en svettig halvtimma satt 2 broddar på plats i varje sko. Jag satte på skydd fram, sadlade och tränsade med min favoritkombination: Kimblewickbett och Bosal!

Vägen upp till ridhuset var allt annat än töad. Eller jo, det översta lagret kanske, men det var fortfarande en hel del kvar! Men broddarna gjorde sannerligen sitt jobb, och jag tog mig till fots, men Liona smygandes bredvid mig, upp till ridhuset utan missöden. Väl i ridhuset värmde jag upp i trav och galopp på lösa tyglar innan jag började träna. Samling, sidvärtes, ryggningar och galopparbete. Liona var SÅÅ glad och jobbade på som om det gällde OS-guld! Vi försökte oss på en halv galoppiruett, och jag måste säga att det inte är alltför långt ifrån... Även lite "passage". Jaa jag menar, hon har ju inte direkt några höga benlyft, men travar i princip på stället med bra samling och form. Och för en paint, som är född med markbundna gångarter är jag mäkta stolt över min lilla gula! Jag fick mana på henne lite med sporrarna när hon verkligen började ta i, och jäklar vad hon jobbade på! Och ja, att få en paint att gå i passage är kanske som att få en PRE att jogga som en pleasurehäst.... Inte omöjligt, men svårt!

Efter lite galoppslutor, byten och öppnor längst fyrkanten var jag tvungen att rida hem, ca 45min efter min ankomst. (Jobbet kallade) Jag ledde henne hem igen, men när vi kom till dungen flippade hon ur totalt! Liona är sällan rädd för saker, om inte säga aldrig. Men det är någonting med dungen... Massor av hästar reagerar supermycket där och ser spöken överallt. Liona var spänd som en fiolsträng och dansade fram bredvid mig på den hala stigen med halsen krökt och tuggade på bettet. Då och då flög hon iväg, och runt eftersom jag höll kvar i tygeln.

Denna dungen ÄR en gammal gravplats. Vi hittade lite information om Alingsås för längesedan, och det visade sig att denna annorlunda dunge, med sina kullar och stigar alltså är en gammal gravplats. Jag vet inte om jag tror på andar och spöken, men ibland undrar jag... så fort vi kommer ut ur dungen lugnar hon sig! - I alla fall, vi kom hem levande, och hon slappnade som sagt av så fort dungen var på säkert avstånd. Jag gned henne hyffsat torr med en handduk och släppte sedan ut henne i hagen utan täcke för att lufta sig medans jag hängde in sadeln och plockade i ordning det sista. Hon stod så nöjt och tuggade på sitt hö, med den underbara solen gassandes. Det var verkligen vårväder idag! Jag skippade båda mina jackor och jag SVETTADES när jag red! Fantastiskt,... jag hade ett leende som gick från öra till öra när jag nynnandes pysslade i stallet.

Men tyvärr kallade jobbet, och Liona fick täcke på sig igen, även om jag hade velat lufta henne mera. Sedan hämtade pappa mig igen och vi åkte hem. Sånna här dagar är värda att minnas länge. Dagar då allt (eller ja, nästan allt) stämmer och allting fungerar precis som det ska! När Liona verkligen plockar fram sitt bästa jag och går som hon gjorde idag, då älskar jag henne så mycket att det värker i hjärtat. Min underbara, vackra lilla häst. Vad har jag gjort för att förtjäna dig?

Med ett brett leende...

Igår var jag och Liona i ridhuset och tränade dressyr! Valde denna bilden till inlägget eftersom det var ungefär såhär hon såg ut, minus fårskinnet och benlindorna var vinröda (matchar min fula hjälm!)

Vi träna i alla fall dressyr som sagt. Mycket samling och sidvärters förflyttnignar, kontraställda volter och galopp. Hon trivs så bra på two-rein och tycker det är superkul att träna samling! Hon galopperade nästan på stället när hon riktigt tog i och gjorde helt underbara byten från samlad arbetsgalopp och forsatte lika lugnt och fint! Jag vet inte riktigt om vi kan skryta om att vi gjorde passage, men hon travade i princip på stället i alla fall! *haha* Vi tränade galoppslutor och förvänd galopp också. Det var så superkul så jag satt bara med ett brett leende på läpparna hela passet!

Och vi westernryttare som för det mesta får stå ut med konstiga blickar i ridhuset,.. Denna gången fick jag komplimanger för att Liona var så lugnt trots massa hispiga hästar och stormblåst, och att hon minsann var den enda som kunde gå i lugnt tempo! :D

En superbra övning jag kan tipsa om, är att rida kontraställd volt, och verkligen jobba på att få upp inner bog på hästen. Känpa på och RID RID RID! När man sedan ridit ett varv och släpper ut hästen på den rättvända volten släpper man efter på tyglarna, och hästen kommer ner i en perfekt pleasureform och joggar superfint! I alla fall fungerar detta kanon på Liona. Hon bär sig mycket bättre när man släpper ut henne efter samling än att börja med henne låg och försöka få henne att bära sig efter det.

Jag gav mig på ett försök till galoppiruett också, men det gick väl sådär. Hon vände ju över rumpan och så men vi får nog öva lite mer samling innan dess! Testade några spinns också och det fungerade superbra!

Och snart åker jag till Texas....

(Gammal bild)
Lördag 3/1
Idag hoppade Isabella med Liona i ridhuset! Jag fick rida upp henne, i hoppsadel med superkorta läder! haha det måste varit en fantastisk syn. Jag tror jag såg ut som en köttbulle ungefär..

Liona tyckte det var superkul att hoppa och gjorde det ganska bra. Lite problem med avståndsbedömningen kanske man sprången var fina! Hon fick lite fnatt efter bara . Jag filmade, men tyvärr knepar mitt program så jag kan inte redigera dem. Ska fixa det inom en snar framtid så lägger jag in länk här!