Regn, regn, regn

Söndag

När jag vaknade idag hade jag tänkt ut vad jag skulle säga till Roger. Han vill att jag skulle komma till Texas om tre veckor, och det kan jag helt enkelt inte göra. Vi packade ihop oss bäst vi kunde och åkte till Oxlatomten Ranch för ännu två pass av reiningträning. Jag hittade Lilleman, dyblöt i hagen efter allt regn, och fick gnida honom med en handduk för att kuna sadla. Ut på banan bar det, och jävlar vad jag hade ont i röven! Sittbenen värkte så jag höll på att dö, eftersom Lillemanens sadel inte alls passar mig och min breda bak. Men snart satte kroppen igång att pumpa ut smärstillande och det gick över.

När Roger kom ut på banan var hans fösta fråga -"Are you coming to Texas?" Jag förklarade lite vad jag hade tänkt, och han sade att vi skulle prata mer sedan. Vi övade mera på spinn och rollback, och med lite motivation från en tygelända fick jag faktiskt Lillen att spinna på ganska fort. Lena frågade Roger vad han tyckte om Liona, och om hon skulle kunna bli en bra häst. Roger svarade att hon hade enorm kapacitet, och skulle kunna vinna allt i sverige, och att han själv skulle tränat henne om han hade hittat henne i USA -"And i choose my horses carfully.." För att citera Roger igen -"You're gonna train this horse, you're gonna show this horse, and your gonna win a hell lot with this horse!"

Känns fantaskiskt att få så mycket lovord från en kille som ridit EM i reining!! Han berömde mig också, och sade att jag var en väldigt "natural rider" och att han gillade hur jag fick gamle farfar att arbeta ordentligt. Roger är helt fashinerad över att vi rider på Lilleman som är 15 år. Hans äldsta häst är fem. FEM ÅR! Det tycker han är halvgammalt :P

Andra passet red vi stora snabba volter, och små långsamma. Lilleman springer inte av sig självt vill jag lova, men Liona arbetade på bra, och jävlar vad hon spinner nu! Och stoppar med! Svårt att skriva mycket om Liona eftersom jag inte red henne själv... I alla fall. Roger red en häst utan sadel med bara ett grimskaft runt halsen och visade en otrolig spinn och galoppombyte i vart tredje steg.

Sedan när vi skulle hem lastade han Maggie, som hade konstrat och stegrat som en dåre! Han ägnade henne kanske 10 minuter, och sedan stod hon på transporen. Då bestämde jag mig för att jag ska åka och arbeta för honom. För att jag älskar sättet han arbetar, och han är så himla duktig! Jag pratade med Roger precis innan vi skulle åka, och frågade om jag kunde komma och arbeta hos honom i framtiden. -"There is always a place for you there. Youre a good rider!"

En fantastiskt lärorik clinic är till ända. Jag har jobb i Texas, Liona har utvecklats massor, jag har blivit reining-nörd.. Men främst av allt har jag ont i röven. Jäkla sadel!