Grand Champion Mare - Sidepass

(Malin som skriver)
Vid tolvtiden tog jag cykeln (!!) ut till stallet. Mockade Lionas box och hagen, rengjorde vattenhinken, fixade kraftfoder, och hämtade sedan in Liona herself!

Efter fyra dagars vila, pga tappskon var hon väldigt ivrig att få springa av sig lite! (För övrigt kan jag berätta att hovslagaren Charlie, hade råkat tanka sin bil med bensin istället för diesel, och nu mådde hans motor inte så bra så han kunde inte komma på morgonen... det får bli nästa vekca. Klant! xD) Jag konstaterade att hon inte ömmade det minsta när jag ledde henne uppför grusvägen. Så jag borstade och kammade, flätare och kratsade, sadlade och tränsade och ut på ridbanan bar det! Liona var jätteglad över att få komma ut och jobba. Vi började med att arbeta i skritt. Vändningar åt båda håll, kontraställda volter, sidvärtes förflyttningar och massa annat. Sedan blev det trav på volter, och slutligen galopp. Lät henne sträcka ut lite på långsidorna, och som hon njöt. Hon frustade och tuggade och var hur nöjd som hällst.

Sedan tränade vi trail. Sidepass-backa-sidepass åt andra hållet. Liona är GRYM på sidepass! *peppar peppar, hoppas det håller på tävlingarna* Sedan ryggade vi genom ett "L", tränade fram och bakdelsvändningar, galopp på liten volt, jog på lösa tyglar och slutligen öppna, sluta och skänkelvikning på lösa tyglar.

Underbara häst! Från marken kontrollerade jag bara så att lite NH-grejer fortfarande funkade. Flyttade rumpan, bogarna, rygga, följa efter och stanna. Liona verkade minnas bra så vi avslutade ridpasset där. Nöjd och glad fick hon äta morötter inne i boxen innan det bar ut i hagen igen.

Jag satte sedan igång med att putsa. Tyglar, träns och sadeln fick sig en avkörare med efterföljande infettning. Det gick åt en hel del olja kan jag säga... Ojoj, sadeln bara sög åt sig som en svamp! Nöjd med mig själv cyklade jag hem, i fullaste motving och med värkande ben.

Eftersom kraftfodret nästan var slut åkte jag och pappa (med mig bakom ratten) till Sussies och köpte Fibergi och Müsli och en flska glansspray. Dom hade inte den jag ville ha, så nu hoppas jag att denna sprayen funkar bra! Annars ska jag ändå köpa en ny på Harvest, en Cowboy Magic!

En helt underbar hästdag är till ända.

Hemma igen

Well, nu är vi hemma igen, från en helt underbar resa på Visingsö. Vi kom fram på Onsdag eftermiddag, så vi hann med en ridtur innan mörkret föll! Jag red först, och Clara, Joanna och Lena cyklade. Vi red ner mot väst, och sedan in på en helt galet mysig stig. Jag tog en galopp längst stigen, och man kände sig som Robin Hood när man kryssade mellan grenarna. När jag hade galopperat hela stigen (och höll på att dö av lycka) tog Lena över, och vi fortsatte att upptäcka vägar och stigag. Tror vi var ute i en och en halv timma första kvällen.

På torsdagen gav vi oss ut på en tur igen, alla fem. Jag och Joanna tävlade på en raksträcka, och hon var påväg att vinna med sin cykel, eftersom jag inte villa släppa Liona när hennes tävlingsinstinkt tog över. Men så började Joanna sakta ner, eftersom jag gjorde det, och då kunde jag spurta om henne och vinna! Haha! Joanna och Clara fick "åka häst", och tyckte det var hur kul som hällst, eftersom dom inte har ridit på ungefär ett år. Jag red ut själv en sväng på kvällen.

Fredag morgon gick i alla fall Lena upp alldeles för tidigt och gav sig ut på en lång ridtur ensam, medans vi andra sov i våra varma sängar. Senare på kvällen begav jag och Lena oss ut (Lena sprang). Först ner mot hamnen, och sedan galopperade jag en ordentlig raksträcka fram och tillbaka innan vi fick skritta på asfalt hem. Det blir ganska mycket asfalt på Visingsö, men det finns också så SJUKT fina vägar.

Lördag morgon samma sak. Lena gick upp med tuppen och red. Sedan var det ÄNTLIGEN dags för medeltidsmarknad och tornerspel! Det som vi faktiskt var på Visingsö för! Klockan 12 var det uppvärminslekar, och inget seriöst tornerspel. Hasses häst hade blivit halt, och då hade Herman lånat ut sin häst till Hasse, och red själv en häst som inte gick frammåt utan mest backade. Lena sade nåt med "Herman borde rida Liona på tornerspelet!"

Sagt och gjort (!!), Lena hämtade ner Liona och Herman fick provrida henne lite. Och sedan blev det tornerspel för Liona! Hon skötte sig helt galet bra, och det var hennes aldra första tornerspel nånsin! Vi är så stolta över henne. Herman var helt salig efter spelet, och tyckte att så där bra ska inte en häst gå första gången!



Söndag morgon fick Liona vila. Vi "roade" oss med att städa och packa, vemodigt inför sista dagen på Visingsö för i år. Herman red samma häst som dagen innan på lekarna, men idag gick det bättre så jag sa "Det där gick ju riktigt bra, ska du verkligen ha Liona på spelet?" - "Ja för fan!" Svarade han då. Så jag och Clara hämtade ner Liona, och Herman red spelet på henne i ösande regn. Det gick ÄNNU bättre! Tyvärr finns inga bilder, pga hällregn. Just det ja,. Liona drog av sig en framsko i leran.. *suck* Hovslagaren kommer i slutet av veckan.

Så, fem dagar av fantastiska ridturer och en helt galet bra häst som går att göra allt med! Tornerspel verkar ju inte vara några problem i alla fall. Jag hade oroat mig massor för färjan, men Liona brydde sig inte nåt, trots 6 s/m och sjuka vågor! Hon bara stod och tittade... Det känns trist att det redan är över. Längtar som en tok till nästa år, då vi ska rida ännu mera!

Idag bär det av!

360 dagar av längtan är över. Idag åker vi till Visingsö!! Roade mig i går kväll med att packa transporten, vilket var mindre enkelt. Släpet stod parkerat längst ner på gården, och det spöregnade. På grund av släpets parkering kunde jag inte häller fälla lemmen, så jag fick gå fram och tillbaka med en skottkärra, fullastad med saker och en filt över för att skydda från regnet, och packa genom framdörren!! Krångligt som attans, men är det nåt jag är bra på så är det nog packa ^^ Packlistan är enorm när man ska åka bort med hästen i fem dagar. 2 balar hö, 10 liter fibergi, 5 liter müsli, sadel, sadelbock, tränsväska (med typ 10 träns i) 2 paddar, filt, 2 regntäcken och ett innetäcke, kyllera, borstar, benskydd, lindor, paddar, boots, regnstövlar, regnrockar och extra grimma. Jag har säkert glömt att skriva ner en miljon saker...

Jag hade tänkt att rida ut en sväng på Liona, men på grund av tidsbrist och regn blev det inte så. Hon kommer ju få gå några timmar om dagen ni på Visingsö, så hon dör nog inte av lite vila. Nu ska jag försöka sy en svanspåse till Liona! Vi hörs på måndag! Ciao

God bless Roger och Brian

Dags att bokföra senaste ridturen!I helgen köpte jag ett par ropingtyglar, och dessa provade jag igår (måndag). De kommer bli kanon till tornerspelet, men var alladeles för korta för att rida med. (Fast jag köpte ju dem till just tornerspel, så det gör inget). Det regnade, som vanligt, så min fantastiska regnkappa följde med ut. För en gång skull var padocken tom på hinder, vilket är ytterst ovanligt när man står i ett stall med hopphästar! Så vi utnytjade den rena ytan till att träna på lite allt möjligt. Galoppvolter, stop, rygga och vändningar a la Brian Kronborg (En utav mina nya förebilder, han är SÅ BRA!) Med Brians och Rogers tips ringandes i öronen lyckades jag faktiskt sitta som gjuten i sadeln i full fart och stoppa helt okej med tanke på det blöta underalaget.

Efter ett ordentligt och skitroligt träningspass kände jag att seriösa stunden var över, så jag och Liona tog en härlig galopp längst grusvägen. Det är livet! Jag blir så lycklig så att jag ryser! På halva vägen mötte vi dock en hästätande cykel, men Liona fick skritta förbi, och sedan var det galopp igen!

Jag upptäkte en sak igår; Liona ÄR stolt över sin man. Det måste hon vara! För när jag stod och kammade ur hennes man, slinga för slinga, så stod hon med öronen frammåt och såg SÅ stolt ut. När jag sedan började fläta var hon grinig och ville inte stå still. Haha! Hästen vill minsann ha manen utsläppt!

Malin

Brian Kronborg, barbackaridning och osäkra Lena

Här kommer mitt lite sena inlägg om Brians kosseclinic. Det första han sa till oss när vi tog av Liona från transporten var; Oh no! Two girls and a blond horse, this is gonna be a disaster! När han sedan fick reda på att det var en palominopaint blev han ännu mer förförad, det visade sig finnas två bitciga ston på kursen redan innan, en palominoquarter och en paint! På denna nivån låg snacket hela kursen igenom iaf, han är bitsk och skämtsam och en kanonbra kille den där Brian. Som också visade sig vara en riktig männsikokännare, utåt sett verkar det ju som att jag är den självsäkra av systrarna Johansson men Brian såg på vår ridning hur det egentligen låg till. Han sa till mig att det märks att du är mamma och att du är van vid att hela tiden ge av dig själv men nu är det dags att du börjar att ta också. Jag fick en del bra tips på barnuppfostran för övrigt! Detta är verkligen sån jag är, jag vill hela tiden vara tillgänglig för alla jag tycker om men har svårt att kräva något tillbaka, jag har till och med svårt att ta betalt av mina kunder efter en behandling! Detta måste jag göra något åt om jag skall kunna bli framgångsrik menade Brian, såväl inom ridningen som i verkliga livet. Tack för påminnelsen! Cuttingmaskinen var rolig men när jag skulle jobba med dom riktiga korna flippade jag ur totalt. Jag var tvungen att ta det så lugnt att jag bara stog inne i hjorden och andades, sedan drev jag på kossorna lite och följde sista kossan runt(svårt o förklara) Till slut fick jag lugnt och försiktigt ut en slö kviga och fick träna lite positioner och drivpunkter. Mycket bra och nu är jag inte rädd för dom mer. Jag lärde mig ytterligare en viktig läxa att ta med mig från ridningen till livet; Skynda långsamt!!! (kan man få jämföra killar med kor?;) haha!

I torsdags red jag Liona barbacka, övergångar från trav till galopp och tillbaka samt några byten, var helt imponerad av att jag lyckades då jag inte ens kunnat galoppera barbacka tidigare.. Lycklig!!

klick, klick

Idag har jag (malin) och Liona lekt och tränat i paddocken. Först rotade jag fram ett kedjegrimskaft i stallet, och tränade lite Halter. Jag planerar att ställa henne i höst, och därför är det nog på tiden att börja träna i alla fall liiite. I alla fall. Liona var lite gruffig, och ville inte springa med mig i början, men hon lyssnade bra när vi stog still och ställde sig square några gånger, riktigt fint. Vi tröttnade dock snabbt på halter, och började istället leka lite med en klicker (en liten mackapär som man kan klicka med. Används för att träna djur). Först tränade jag bara på att hon antingen skulle komma till mig eller stå kvar, beroende på mitt komando. Hon hade lite svårt att inte följa mig, jag hade ju godis! Men hon skötte sig bra!

Sedan började jag leka lite med att få henne att buga. Jag lyfte vänster framben, och höll min högra arm mellan hennes ben och lockade henne med en näve gottgott. Godisgris som hon är böjde hon sig ner fint och lade vikten bakåt. Hon gck nästan ner på knä några gånger!

Efter detta fäste jag mina reptyglar i grimman och hoppade upp. Jag försäkrade mig om att hon lyssnade, och knäppte sedan av grimman, så att jag red henne "naken". Vi skrittade först lite volter och gjorde halt. Sedan avancerade vi till trav, och sedan ett varv i spinn åt varje håll några gånger. Vi stoppade lite lätt från trav, och ryggade. Duktig häst!!

Malin

Dag 2

(Tisdag)

Lenas mobil väckte mig denna morgon, och jag var som en zombie hela förmiddagen. Inte ens när jag hade börjat rida vaknade jag. Liona var brunstig och bitchig och ville inte alls göra som piloten sa till henne. Jag fick skola henne ordentligt en stund innan Brian lät mig rida och jaga flagga igen. Först ville hon inte vända helt om, utan genade och sprang mot flaggan istället för att hålla linjen. Men jag fick säga till henne på skarpen några gånger, och sedan funkade hon bra. Lena red andra halvan av lektionen. (Som hon fortfarande får blogga själv om.... *hint hint*

Lena red även andra passet, på de "riktiga" kossorna, och vid sextiden lämnade vi Cross Creek för denna gången. Det har varit en rolig och lärorik clinic, och Brian var toppen! Jag hoppas verkligen att han kommer tillbaka till Sverige för att träna oss!

Malin